Politisk Ansvarsplattform
Webbplatsen är under utveckling. Jämförelserna granskas löpande och kan innehålla fel.
Metodik

Metod & Transparens

För att Politisk Ansvarsplattform ska vara ett trovärdigt verktyg för väljare och journalister krävs fullständig öppenhet kring hur vi granskar politiker. Här beskriver vi hur vår AI-assisterade matchning fungerar och vad som krävs för att något ska klassas som en motsägelse.

1. AI-assisterad matchning
Hur vi hittar relevanta riksdagsomröstningar baserat på politikers uttalanden.

Varje uttalande eller motion som registreras i systemet omvandlas till en matematisk vektor (en så kallad embedding) med hjälp av en avancerad AI-modell (Gemini). Denna vektor representerar det semantiska (betydelse- eller ämnesmässiga) innehållet i texten.

När vi söker efter röster som kan matcha eller strida mot ett uttalande gör vi en semantisk sökning i vår databas med riksdagsröster. Systemet hämtar de fem omröstningar som ligger närmast uttalandet i betydelse (vektorsökning via Cosine-likhet i Firestore).

Om uttalandet är direkt kopplat till en specifik motion som behandlats i en viss beslutspunkt i riksdagen, görs även en exakt matchning mot just den omröstningen. Detta säkerställer högsta möjliga precision i de fall där direkt dokumentkoppling finns.

2. Kriterier för en motsägelse
Vi tillämpar en mycket strikt och konservativ bedömning.

En röst i riksdagen anses endast motsäga ett uttalande om rösten rimligen strider mot uttalandets faktiska sakinnehåll. Följande krav måste vara uppfyllda:

  • Konkret ståndpunkt: Uttalandet måste uttrycka en tydlig och konkret sakpolitisk åsikt (t.ex. att vilja införa en specifik reform, sänka en skatt, ändra en regel eller satsa resurser på ett visst område).
  • Motsatt handling: Omröstningen måste gälla exakt samma sakfråga, och politikerns röst ska ha en direkt motsatt innebörd jämfört med uttalandet.
  • Ingen taktik: Uttalanden om partitaktik, regeringsbildning, samarbeten, avståndstaganden eller allmänna omdömen om andra partier klassas aldrig som sakpolitiska motsägelser.
  • Försiktighetsprincip: Om kopplingen mellan uttalandet och beslutet är oklar, eller om omröstningens innebörd är mångtydig, markeras det inte som en motsägelse.
3. Riksdagens omröstningsmekanik
Att rösta “Ja” eller “Nej” är inte alltid vad det verkar vid en första anblick.

I Sveriges riksdag röstar man nästan alltid om utskottets förslag till beslut. Detta innebär att innebörden av en röst styrs av hur utskottsbetänkandet är formulerat:

  • Att rösta Ja innebär att stödja utskottets förslag (vilket i regel betyder att bifalla regeringens proposition och avslå motioner från oppositionen).
  • Att rösta Nej innebär att motsätta sig utskottets förslag, vilket oftast görs till förmån för en specifik reservation (t.ex. en motion från oppositionen).
  • Att avstå från att rösta eller att vara frånvarande tolkas normaltinte som en motsägelse mot ett uttalande, såvida inte omständigheterna gör handlingen direkt motsägelsefull (t.ex. vid en avgörande förtroendeomröstning).

Vår gransknings-AI är instruerad att noggrant ta hänsyn till dessa parlamentariska regler för att undvika att feltolka en politikers röst.

4. Konfidensgrad & tröskelvärden
AI-systemets säkerhetsmarginal för att undvika felaktiga kopplingar.

När AI:n (Gemini) granskar de fem mest relevanta rösterna mot ett uttalande gör den en noggrann, kontextuell analys och ger varje potentiell motsägelse en konfidensgrad mellan 0,0 och 1,0.

För att en motsägelse automatiskt ska godkännas och sparas i vårt system tillämpar vi ett hårt tröskelvärde: konfidensgraden måste vara minst 0,8 (80%).

Om konfidensgraden understiger 0,8 kastas matchningen bort, eller läggs i en kö för mänsklig granskning, för att minimera risken för felaktiga anklagelser.

5. Datakällor
All data hämtas direkt från officiella källor.

Vi garanterar full spårbarhet. Varje enskild jämförelse på plattformen är utrustad med direktlänkar till originalkällan så att du själv kan verifiera uppgifterna:

  • Riksdagsdata: All information om ledamöter, motioner, utskottsbetänkanden, beslutspunkter och röster hämtas i realtid via Sveriges Riksdags öppna data (data.riksdagen.se).
  • Uttalanden & nyheter: Officiella uttalanden hämtas från granskade nyhetskällor (såsom SVT Nyheter) eller från ledamöternas egna motioner och anföranden i riksdagen.

Vill du läsa mer om hur plattformen utvecklas? Besök vår Agentsida för att se pågående arbete och lämna förslag på förbättringar.